Boktips #3

Jag har äntligen kommit igång med att läsa skönlitteratur igen. Bibliotek är ju en fantastisk uppfinning va. Här kommer några boktips! Mina tidigare tips hittar ni här och här. Den här gången utökas antalet böcker med två!
 
Var tvungen att hålla i den bara för att mitt nagellack matchade så fint :)
 
Gift av Tove Ditlevsen
Författaren till den här boken har kallats Danmarks litteraturs största namn. Gift är en självbiografisk roman som sträcker sig över Toves fyra äktenskap, med som mest ett år mellan varje. Det är dock ingen av dessa män som är Toves stora förälskelse i berättelsen, det är opioiden petadin som förändrar hennes liv för alltid. Plötsligt är varken hennes barn, hennes make, någon eller någonting annat viktigare än drogen. Hon beskriver beroendet så levande och jag tycker att det ger en värdefull inblick i hur ett missbruk kan upplevas. Den kändes dock inte som en kursbok på något sätt, den är skönlitterär och fick mig att vilja fortsätta läsa. Författaren skönmålar ingenting utan är befriande ärlig. Rekommenderar starkt!
 
 
Omständigheter av Annie Ernaux
En kort roman av en fransk Nobelpristagare. Även denna självbiografisk, med vissa likheter med Gift. Annie upplever också något som kommer att prägla resten av hennes liv; en olaglig, väldigt dramatisk abort vid 23 års ålder. Fyrtio år senare minns hon händelseförloppet och beskriver det precis så skrämmande som hon upplevde det. Den här läsupplevelsen gav mig också insikt i en erfarenhet som är långt ifrån vad jag någonsin varit med om (och antagligen aldrig behöver gå igenom). En trigger warning kanske är överflödig. Om du ändå vill läsa, eller inte berörs personligen av ämnet, läs den!
 
För Lydia av Gunn-Britt Sundström
Även här rör vi oss runt mitten av 1900-talet. För Lydia är en parafras på klassikern Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg fast placerad femtio år framåt i tiden och skriven ur Lydias perspektiv. Lydia Stille är en ganska ensam kvinna som lever ett liv som över flera årtionden innehåller olika män och omständigheter men hennes attraktion till Arvid Stjärnblom består. För Lydia beskriver den förtärande förälskelsen som tar orimliga proportioner. Detaljerna i romanen är vi kanske inte många som kan relatera till idag men författaren beskriver Lydias outtröttliga väntan på ett brev från Arvid på samma sätt som väntan på svaret på ett meddelande kan upplevas på 2020-talet. 
 
Felicia försvann av Felicia Feldt
Den här boken fängslade mig och jag läste ut den vid 01.30 en natt mitt i veckan. Författaren beskriver sin uppväxt med mamman Anna Wahlgren som gav ut böcker om barnuppfostran och var en kontroversiell men ändå väldigt uppskattad profil. Hon hade nio barn och ett stort antal mer eller mindre varaktiga förhållanden och äktenskap. Korta men mycket betydelsefulla segment från Felicias barndom, ungdom och vuxenliv varvas. Bilden som träder fram är en uppväxt präglad av otrygghet, skam och våld som påverkat författaren ända upp i 40-årsåldern som hon är i när boken ges ut. Det är också en berättelse om en syskonskara som i vissa stunder är ett ovärderligt stöd för varandra och i andra sviker varandra av lojalitet till modern.
 
 
Allt jag fått lära mig av Tara Westover
Den här självbiografiska boken lånade jag av en kollektivvän efter att ha haft den på min läslista i flera år tror jag. Även här finns en stor syskonskara med en kontrollerande förälder, här är det pappan och han lider av psykisk sjukdom. Hans paranoia och rädsla för allt möjligt isolerar och begränsar barnen och han rättfärdigar sitt tankesätt med vad han menar är mormonska värderingar. Tara gör en otroligt fascinerande resa som var spännande att följa!
 
Stockens färd mot havet av Vibeke Olsson
Den här boken får representera hela serien om Bricken; det här är den åttonde och sista. Den här skönlitterära bokserien har nog varit så självklar för mig att jag inte ens tänkt på att tipsa om den. Jag har läst nästan alla Vibekes böcker som utspelar sig i olika historiska miljöer; Romarriket, andra världskriget och här mellan 1879 och 1943. Sågverksungen, första boken i serien (som jag självklart rekommenderar att man börjar med), fick jag av min morbror och moster när jag var tolv och Bricken var elva i boken. Nu har jag precis läst ut den åttonde och sista boken och Bricken har funnits med mig i halva mitt liv. Hon lever inget enkelt liv, det är hårt arbete från unga år, en ständig kamp för att undvika fattigdom, smuts, löss och dåligt rykte och inte minst många förluster av viktiga människor i hennes liv. Bricken befinner sig mitt i arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen. Det finns mycket vemod i romanerna men också mycket värme. Dessutom beskrivs en personlig relation med Jesus på ett vackert men ärligt sätt. Alltså helst vill jag be er läsa allt av Vibeke Olsson, hon är otrolig! Som Moa sa, "Det borde ingå i allmänbildningen att läsa Bricken".
 
Ni kanske har lagt märke till en viss röd tråd genom den här listan– i princip alla böcker berör olika sociala problem. Det märks att det är en engagerad socionomstudent som tipsar helt enkelt :) Men ni behöver ju inte göra som jag och läsa alla på raken, och många av dem är det ju faktiskt många icke-socionomer som har prisat ;)