Framtidsdrömmar

Det kom en fråga (här kan du också ställa en) som jag tänkte svara på: Var vill du bo o jobba "när du blir stor"?
 
Vilken bra fråga! För er som inte känner mig tänkte jag ge lite bakgrund först. Jag föddes i Göteborg, flyttade till Karlstad året jag fyllde två, bodde där tills året jag fyllde nio när vi flyttade till Tansen, Nepal. När jag var tretton flyttade vi tillbaka till Sverige och samma hus i Karlstad och här har jag bott sedan dess. Har dock varit hemifrån totalt ett halvår i Nepal och ett halvår på bibelskola. 
 
Det kanske är nu det är dags att jag berättar ordentligt om hur jag tänker om framtiden och Nepal. Jag har nämnt det i flera inlägg, på nyårsdagen förra året när jag var i Tansen skrev jag till exempel följande. Det var så behaglig temperatur och sol och jag gick där och bara njöt och tänkte att nu lever jag drömmen. Men jag rättade mig själv, den verkliga drömmen är ju att bo här, eller någon annanstans i Nepal, långtid. En dag... 
 
Så ja, jag drömmer om att bo i Nepal i många år. Fem år är så himla kort tid egentligen, men när man var barn kändes det ju långt. Jag vill verkligen investera, lära känna kulturen på riktigt, prata flytande nepali, skapa djupa och långvariga relationer. Och ska vi prata om jobb så drömmer jag om att jobba med utsatta kvinnor. Det finns det sorgligt nog många av i Nepal, listan på vad nepalesiska kvinnor får stå ut med är lång. Tvångsäktenskap, våldtäkt, hederskultur, att ständigt vara tvungen att finnas till för sin man, hans föräldrar och barnen, makar som missbrukar, makar som är våldsamma, makar som "har en annan fru", makar som lämnat dem utan ekonomisk och social trygghet, trafficking. Och så vidare. De kvinnorna vill jag möta med Jesu kärlek.
 
 
Jag har nog egentligen velat flytta tillbaka till Nepal sedan jag var barn, även om känslorna för mitt andra hemland har gått upp och ner. Jag tror att det blev tydligare i 16-årsåldern ungefär. För ett och ett halvt år sedan bekräftade Gud min missionskallelse genom ett profetiskt tilltal och sedan dess har min längtan bara fortsatt växa. Jag tror verkligen att min kärlek till Nepal finns där av en orsak.
 
Men först behöver jag en utbildning och arbetslivserfarenhet. Om det dröjer åtta eller femton eller tjugo år innan jag åker är det bara Gud som vet. I vilket fall som helst kommer jag säkert bo många år i Sverige under mitt liv och var vill jag bo då? Just nu planerar jag att flytta till en ny stad till hösten, vi vet ju hur det gick med mina planer inför förra hösten så tro det inte förrän ni ser det. Men om det blir så får vi se hur jag trivs där, det kanske slutar med att jag bor trettio år där... Antagligen inte. Jag tycker att det finns många trevliga städer i Sverige, jag gillar mellanstora städer som Örebro och Linköping (och Karlstad för den delen) men mindre städer är ju mysiga. Att bo på landet vore också mysigt. Som ni märker är det Nepal som är den tydligaste delen av mina framtidsdrömmar, i Sverige kan jag se mig själv leva många olika typer av liv. Sedan kan jag också tänka mig att bo i andra länder i Asien framför allt, ni märkte nog mitt hjärta för Pattaya till exempel.
 
Det här är mina drömmar just nu i alla fall. Så länge läser jag Bibeln på nepali och lånar feministisk litteratur på biblioteket. Och lever i nuet.