DETTA NYA LIV

Självbild. En persons uppfattning om sig själv. Alla har såklart olika associationer, men när jag hör ordet självbild tänker jag främst på utseendet. Vad man tycker och tänker om sin kropp och sitt utseende. Självklart är inte det det enda självbild handlar om, men i vårt samhälle där ytan är så otroligt viktig blir det också något som vi som individer fokuserar mycket på. Många av oss i alla fall, jag tror att de flesta av oss bryr oss ganska mycket om hur vi ser ut. Och eftersom idealet är ouppnåeligt för många av oss är det lätt att vara missnöjd med sitt utseende. 

 

Den här utseendefixeringen och de sjuka idealen är några av alla de saker i vår kultur som gör mig så trött och frusterad. De som tjänar på det är företagen som får oss att köpa deras produkter och utnyttja deras tjänster för att vi känner oss fula. Vi individer mår bara dåligt av utseendefixeringen. Åtminstone de av oss som känner att vi inte lever upp till idealen (vilket jag skulle säga är de allra flesta!). Trots det tror jag att nästan alla människor bidrar till utseendefixeringen på olika sätt. Det är klart att man inte kan undvika det helt och hållet, men att sluta fokusera så mycket på hur vi själva och andra ser ut tror jag bara skulle vara positivt. Vi påverkar varandra, om någon pratar om sitt eget och andras utseende hela tiden blir människorna runt omkring också mer medvetna om det. Om man i stället försöker att inte värdera utsidan så högt får det positiva konsekvenser.

 

En värld där ytan inte är det viktigaste och där vi sätter högre värde på insidan- personligheten, karaktären. Det kan vi sträva efter. Men nu är det ju inte så världen ser ut, och sanningen är att det inte är så lätt att förändra en hel kultur. Så vad gör vi då när vi står där framför spegeln och bara hittar en massa fel? 

 

Dels tror jag att man får påminna sig själv om att utsidan faktiskt inte är det viktigaste. Oavsett vad vårt sjuka samhälle försöker få oss att tro. Jag skulle inte bli lycklig av att se "perfekt" ut. (Antagligen skulle jag inte ens känna mig 100% nöjd med mig själv, det går alltid att hitta brister.) Mitt utseende kommer inte skaffa mig äkta vänner eller en bra partner. Jag kan tänka att det nästan är tvärtom. Om jag ser ut som en modell, vem vet om jag blir populär bara för att jag är snygg eller för att människor faktiskt tycker om mig? Jag tänker att de som jag vill ha omkring mig kommer inte bry sig särskilt mycket om mitt utseende. Så varför tycker jag själv att det är så otroligt viktigt?

 

En annan grej man kan göra som kanske låter lite fånig men som faktiskt har hjälpt mig, är att fokusera på kroppens kapacitet, dess förmågor, i stället för dess yttre. Om du helt bortser från utseendet, tänk vilken fantastisk kropp du har! Alla kroppar har förstås någon form av handikapp, större eller mindre. Jag har till exempel glutenintolerans. Men jag kan leva ett bra liv trots det. Min kropp klarar av så mycket! Tack vare den kan jag ta en cykeltur genom skogen och känna solens värme. Jag kan njuta av en god måltid och jag kan prata och skratta tillsammans med mina vänner. När jag tänker så i stället för att stirra mig blind på det jag ogillar i mitt utseende, får jag ett nytt perspektiv och blir i stället tacksam för min kropp.

 

Nu kanske du tänker: "wow, hon har lyckats skriva ett långt inlägg utan att nämna Gud en enda gång". Nej, det vet jag inte om jag skulle klara av. I vilket fall som helst är det inget jag strävar efter. Och i det här sammanhanget är Gud också väldig viktig enligt mitt sätt att se på det. Jag tror nämligen att man kan be Gud om en bättre självbild. "Jag har så svårt att älska mig själv och tycka att jag är vacker, snälla hjälp mig. Låt mig kunna se mig själv med Dina ögon." Jag har fått uppleva hur Gud kan förändra hur jag ser på mig själv. Jag tror verkligen att Han vill hjälpa oss med det när vi ber Honom.

 

Här kommer några bibelord på det här temat:

 

[Profeten Samuel besöker en familj för att hitta den man som Gud har valt ut till att bli den nya kungen. Eliav är en av sönerna i familjen]