Nytt år, samma trofasta Gud

Ett helt nytt år med så många dagar som ännu är oskrivna. Så mycket som vi inte vet om det här året. Jag vilar tryggt i att trots att jag inte vet hur 2021 kommer se ut vare sig för världen eller för mig personligen så vet Gud, och mitt liv är i Hans hand. 
 
Jag fylls med otroligt mycket tacksamhet när jag ser tillbaka på 2020. Jag fick påbörja det i Pattaya, Thailand på den 44e våningen i ett lägenhetskomplex där jag och mitt outreach-team hade utsikt över en stor del av staden och såg fyrverkerier ovanifrån. Det var så häftigt, och en sådan gåva att vi fick fira nyåret där. Ni kan läsa om min tid i Pattaya och hela min DTS (lärjungaskola) i bloggens arkiv (t ex januari och februari 2020). Under outreach-fasen spred vi Guds kärlek i olika städer i Thailand och Myanmar och just tiden i Pattaya var väldigt speciell för mig. Jag var så arg över de enorma orättvisorna som finns i den staden men jag fick också uppleva att Gud verkligen var där och har ett så stort hjärta för Pattaya. Han bryr sig om de utsatta och förtryckta och vill att vi också ska göra det. Ett av mina mest värdefulla minnen från Pattaya är Alla hjärtans dag när vi hakade på två organisationer som jobbar med att ge kvinnorna i prositution möjlighet att ta sig ur och spred hopp och kärlek till kvinnorna i barerna. Ett annat är vår sista kväll när vi följde med en man som har ett långtidsarbete bland barn till invandrade gästarbetare som bor i slumområden och inte får gå i skolan. Det var en så mörk plats men i slutet av kvällen när vi bad för personerna upplevde vi Guds närvaro starkt.
 
En av gatorna med mest sexhandel i Pattaya där vi gick fram med ett helt annat motiv: att visa på Guds kärlek för alla möjliga kategorier av människor. Hade Jesus gått på jorden idag tror jag det här är ett typiskt ställe Han hade mött människor på.
 
I slutet av februari lämnade vi Sydostasien, hade en avslutande vecka i Amsterdam och sedan tog jag bussen tillbaka till Sverige efter nästan ett halvår. Otroligt tacksam för hur jag fick lära känna Gud och mig själv bättre under DTS:en och kliva ut i nya saker på olika sätt. En av de sista kvällarna i Thailand hade jag en stark upplevelse där jag frågade Gud om framtiden och Han gav mig riktning för hur resten av året skulle se ut, och det har verkligen varit betydelsefullt för min höst och vinter framför allt. Jag ser Guds trofasthet så tydligt, hur Han är nära, leder mig och lär mig att lita på Honom mer och mer. 
 
Från mars och framåt när jag varit i Sverige har jag trots pandemin fått uppleva en hel del. Mycket tid med familjen, ett jobb som jag trivdes med, en härlig sommar trots allt, två flyttar först tillfälligt till Norrköping och sedan till Linköping i samband med att jag började studera socionomprogrammet. Bo själv för första gången men de senaste månaderna tillbringa mycket tid hemma hos min familj på grund av den ensamhet restriktionerna förde med sig. Är så tacksam för hur positiv den nya starten ändå blev och att början av höstterminen var mindre begränsad. Tacksam för många människor som jag har fått lära känna och att jag har fått tillbringa mycket fokuserad tid med Gud i min lägenhet, mer än jag hade gjort om jag hade levt lika socialt som innan corona. Också väldigt tacksam över att ha fått fira jul och nyår i Sverige och med min familj för första gången sedan 2017.
 
Det här var bara en del av allt jag är tacksam för under 2020, hade jag delat med mig om alla detaljer och alla personliga processer Gud leder mig igenom hade det blivit så mycket mer. Jag har så mycket av Guds godhet och trofasthet att vara tacksam för under det gångna året och det gör det ganska lätt att vara trygg i att Han kommer fortsätta att leda mig under året som ligger framför. När jag litar på Honom behöver jag inte se hela vägen framför mig, jag får leva med Honom där jag är nu och veta att framtiden är i Hans hand. Jag vill verkligen uppmana dig att våga göra det under 2021 du också!

Kommentera här: